Silver noterade nyligen en ny rekordhög nivå på 64 dollar per uns. Medan guld har fortsatt att överträffa den vita metallen som värdebevarare, undersöker Deutsche Welle varför silver återigen får en växande global betydelse.

Vad hände med silverpriserna år 2025?

Silver har upplevt en kraftfull uppgång, med priser som mer än fördubblats från cirka 30 dollar per uns (24,54 euro) i början av året till en rekordhög nivå på 64,65 dollar per uns den 12 december.

Metallen handlades nära 30 dollar på COMEX, råvaruhandeln på New York Mercantile Exchange (NYMEX), i januari. Den rörde sig sedan inom intervallet 37–40 dollar under sommaren innan den bröt avgörande uppåt i september.

Vinsttakten accelererade därefter, med de starkaste uppgångarna registrerade under årets tre sista månader.

Den cirka 110 % ökningen sedan årets början markerar en dramatisk vändning för silver, som länge setts som guldets "stackars kusin", eftersom guld vanligtvis överpresterar under uppgångar.

Trots varningar från vissa investerare om risken för en kortsiktig priskorrigering är sentimentet gentemot silver fortsatt positivt inför nästa år.

Före 2025 handlades silverpriset större delen av det senaste decenniet mellan 15 och 25 dollar per uns, med enstaka toppar över 30 dollar under perioder av spekulativ entusiasm, men det misslyckades med att upprätthålla en varaktig uppåtgående trend.

Även vid sina tidigare toppar 1980 och 2011 nådde silverpriset runt 49 dollar per uns, långt under guldets uppgångar över 1 900 dollar per uns.

I år har dock guld halkat efter silver i relativa termer och stigit med cirka 60 % till ungefär 4 340 dollar per uns, jämfört med silvers mer än fördubbling.

Silvers nedgång mot rekordnivåer har delvis drivits av en svagare amerikansk dollar och förväntningar om räntesänkningar från Federal Reserve, vilket tenderar att öka attraktionskraften hos ädelmetaller som säkra tillgångar.

Mer betydande drivkrafter har dock spelat en avgörande roll, framför allt en åtstramning av det globala utbudet i takt med att produktionen kämpar för att hålla jämna steg med efterfrågan.

Vilka utmaningar står silverproduktion inför?

Latinamerika, som står för mer än hälften av den globala silverproduktionen, står inför minskande produktion i takt med att gruvor åldras och reserverna uttöms.

Mexiko, som står för cirka 25 % av den globala utbudet, har registrerat tvåsiffriga produktionsnedgångar de senaste åren.

En av landets största gruvor, San Julian i norra delstaten Chihuahua, närmar sig slutet av sin livslängd år 2027. Gruvan är en viktig tillgång för Fresnillo, men malmkvaliteten försämras och reserverna håller på att uttömmas.

Samtidigt upplever Peru, Bolivia och Chile, som tillsammans står för ungefär en tredjedel av den globala silverförsörjningen, fallande malmhalter, vilket gör utvinningen dyrare och mindre effektiv.

Dessa länder brottas också med politisk instabilitet och strängare gruvregleringar, vilket har avskräckt nya investeringar i sektorn.

Enligt analytiker på Londonbaserade GlobalData förväntas silverproduktionen i Latinamerika stagnera eller börja minska i slutet av decenniet om inte nya fyndigheter upptäcks eller stödjande åtgärder införs.

Samtidigt har silvermarknaden haft ett strukturellt underskott för femte året i rad, enligt Silver Institute.

Institutet uppskattar att den globala efterfrågan kommer att överstiga utbudet med cirka 95 miljoner uns i år.

Varför ökar efterfrågan på silver?

Efterfrågan på silver ökar inte bara för att det ses som en värdebevarare, utan också för att det har blivit en viktig komponent i modern teknik och ren energi.

Dess unika egenskaper, inklusive den högsta elektriska och termiska ledningsförmågan av alla metaller, gör den oumbärlig för snabbt växande globala industrier.

Solpaneler, till exempel, förlitar sig på silverpasta för att leda elektricitet, och i takt med att regeringar strävar efter mål för förnybar energi förväntas efterfrågan från solsektorn öka kraftigt.

Elfordon kräver upp till två tredjedelar mer silver än fordon med förbränningsmotor, eftersom metallen används i batterier, kablar och laddningsinfrastruktur, vilket förstärker silvrets roll i framtidens gröna transporter.

Silver spelar också en allt viktigare roll i den digitala ekonomin. Chips för artificiell intelligens och datacenter förlitar sig på silver för att säkerställa högeffektiva elektriska kretsar, där hastighet och tillförlitlighet är avgörande.

Silvers förmåga att hantera stora elektriska belastningar hjälper till att upprätthålla signalintegritet och stabil prestanda i stor skala, medan dess höga värmeledningsförmåga hjälper till att avleda intensiv värme som genereras av AI-arbetsbelastningar.

Trots minskande användning i mynt och guldtackor är andra traditionella tillämpningar som smycken, elektronik, medicintekniska produkter och konsumtionsvaror fortfarande starka.

Silverinstitutet förväntar sig att den globala industriella efterfrågan på silver kommer att fortsätta växa stadigt under de kommande fem åren.

Oxford Economics sade denna månad att efterfrågan på silver från bilsektorn kommer att växa med en årlig takt på 3,4 % fram till 2031, och att metallen kommer att gynnas av en beräknad ökning på 65 % av byggandet av datacenter i USA under samma period.

Vilken är silvers historiska roll som pengar?

I tusentals år har silver ansetts vara ett bytesmedel och en värdebevarare. Forntida civilisationer använde det i handeln på grund av dess sällsynthet, hållbarhet och delbarhet.

Silvers betydelse ökade efter att europeiska kolonisatörer upptäckte stora fyndigheter i Latinamerika, vilket bidrog till att det blev en metall i vardagliga transaktioner.

Spanska åttamynt, silvermynt värda åtta realer, blev världens första globala handelsvaluta, som cirkulerade från Amerika till Europa och Asien.

Under 1800-talet knöt många länder, inklusive USA och Storbritannien, sina valutor till både guld och silver. Termen "pund sterling" syftade ursprungligen på ett pund silver.

Silver förlorade sin monetära roll under 1900-talet när länder övergav silvermyntfoten. Centralbanker behöll guld, medan silver i allt högre grad användes för industriellt bruk.

Silver har dock bevarat sitt rykte som en säkring mot inflation och finansiell oro, ett arv som är rotat i dess långa historia som vardagspengar.

Palladiumpriserna steg under onsdagens handel, med stöd av tekniska köp av flera ädelmetaller, framför allt silver, som nådde rekordnivåer, mitt i fortsatt osäkerhet kring den amerikanska centralbankens politik.

Dagliga rörelser i palladiumpriserna påverkas av samma faktorer som driver det bredare ädelmetallkomplexet, främst amerikanska ränteförväntningar, dollarns styrka och investerarnas övergripande riskaptit.

Reuters rapporterade att investerare förblev försiktiga inför viktiga amerikanska sysselsättningsdata, såväl som kommande inflationssiffror, vilket ledde till vinsthemtagningar på metallmarknaderna efter en stark uppgång under hela 2025. I detta sammanhang redovisade palladium blygsamma vinster, medan platina förblev relativt stabil.

Denna utveckling är särskilt betydelsefull med tanke på att palladium, liksom guld och silver, är globalt prissatt. Förväntningar om lägre räntor eller en svagare dollar tenderar att stödja icke-avkastande tillgångar, medan ökad känslighet för ekonomisk data ofta leder till kortsiktig riskreduktion på metallmarknaderna.

Reuters noterade också att förseningar och luckor i insamlingen av amerikansk ekonomisk data, orsakade av nedstängningen av regeringen, ytterligare har komplicerat de makroekonomiska utsikterna och lagt till ytterligare ett lager av osäkerhet för handlare som positionerar sina portföljer.

En omvärdering av den europeiska politiken för förbränningsmotorer har framstått som en viktig drivkraft för efterfrågan på palladium på medellång sikt.

Den 16 december kom signaler om att Europeiska kommissionen kan komma att mildra sin hållning gällande förbudet mot nya fordon med förbränningsmotorer senast 2035. Enligt Reuters förbereder sig kommissionen på att revidera den nuvarande planen genom att tillåta fortsatt försäljning av vissa icke-helelektriska fordon, under påtryckningar från stora medlemsstater och bilindustrin.

Enligt förslag som myndigheten citerat skulle målet för utsläppsminskning kunna justeras från 100 % till 90 % till 2035 jämfört med 2021 års nivåer, vilket potentiellt kan förlänga livslängden för laddhybrider och räckviddsförlängare.

I en separat rapport uppgav Reuters att Europeiska kommissionen också överväger kompensationsmekanismer som skulle tillåta fortsatt försäljning av förbränningsmotorfordon efter 2035 genom användning av alternativa bränslen eller redovisning av grönt stål.

Denna policyförändring är mycket relevant för förväntningarna på palladiumpriset, med tanke på dess nära koppling till förbränningsmotorer, där det används i katalysatorer för att minska skadliga utsläpp från bensindrivna fordon. Varje förlängning av livscykeln för förbrännings- och hybridfordon i Europa skulle kunna bromsa urholkningen av palladiums kärnefterfrågan.

Reuters citerade en råvarustrateg på WisdomTree som sa att en sådan policyförändring sannolikt skulle stödja förbränningsmotorer, som är beroende av palladium och platina.

På utbudssidan är balansen på palladiummarknaden fortsatt i fokus, särskilt efter uppdaterade riktlinjer från Rysslands Norilsk Nickel, världens största palladiumproducent.

Enligt nyligen genomförda uppskattningar förväntar sig företaget att palladiummarknaden kommer att vara i stort sett balanserad under 2025 exklusive investeringsefterfrågan, men att den kommer att visa ett underskott på cirka 200 000 uns när investeringsefterfrågan inkluderas. För 2026 förväntar sig Norilsk ett underskott på cirka 100 000 uns även utan investeringsefterfrågan.

Dessa skillnader är avgörande, eftersom palladium är en relativt liten och koncentrerad marknad, vilket innebär att förändringar i investeringsflöden eller efterfrågan på ETF-fonder väsentligt kan förändra utbuds- och efterfrågedynamiken och prissentimentet.

I detta sammanhang noterade en rapport från Indian Bullion and Jewellers Association att palladium har stigit med cirka 25 % sedan starten av den senaste uppgången, tillsammans med starka vinster för silver och platina, vilket illustrerar hur momentum har spridit sig över ädelmetallkomplexet.

När det gäller prissättning visade marknadsdata att NYMEX palladiumterminer för december 2025 handlades nära 1 592,8 dollar per uns, med märkbara intradagsvinster. Spot- och terminspriser kan skilja sig åt beroende på likviditet, kortsiktig tillgång och finansieringsförhållanden.

Palladiums starka utveckling under 2025 har fått analytiker att omvärdera sina utsikter för 2026, med marknaden fångad mellan två konkurrerande narrativ: strukturellt stöd från begränsat utbud och policyutveckling som kan öka efterfrågan på förbränningsmotorer, kontra långsiktiga motvindar från expansionen av helt elektriska fordon och substitutionsrisker.

Konsensusprognoser pekar på ett brett prisspann under 2026, med genomsnittliga uppskattningar som ligger runt 1 250–1 300 dollar per uns, vilket återspeglar ökad osäkerhet efter årets kraftiga uppgång.

Under den amerikanska handelstiden steg palladiumterminskontrakten för leverans i mars med 3,5 % till 1 714,5 dollar per uns klockan 16:52 GMT.

Bitcoin redovisade en blygsam vinst på onsdagen och handlades över 88 000 dollar efter begränsade förluster tidigare i veckan. Vinsterna förblev dock begränsade på grund av fortsatta utflöden från amerikanska börsnoterade fonder (ETF:er), tillsammans med fortsatt osäkerhet kring Federal Reserves räntebana, vilket håller investerare försiktiga.

Världens största kryptovaluta steg med 1,3 % till 88 497 dollar vid 09:53 ET (14:53 GMT).

Bitcoin fortsatte att röra sig inom ett smalt intervall och kämpade för att återfå momentum då svag riskaptit och brist på nya katalysatorer tyngde priserna, även om de bredare finansmarknaderna förblev relativt stabila.

Bitcoin stabiliseras mitt i ETF-utflöden och Fed-försiktighet

Pressen på Bitcoin intensifierades i takt med att utflöden från amerikanska spot-Bitcoin-ETF:er fortsatte. Data visade att dessa fonder registrerade nettoinlösen under de senaste handelsdagarna, vilket förlängde en uttagstrend som har väckt oro för avtagande institutionell efterfrågan.

Utflöden från ETF:er har tagit bort en av de viktigaste stödkällorna som tidigare hjälpte till att driva Bitcoins uppgång tidigare i år.

Kryptovalutamarknaderna tog också signaler från amerikansk ekonomisk data, då investerare omvärderade penningpolitiska förväntningar efter blandade signaler från arbetsmarknaden.

De senaste amerikanska jobbsiffrorna pekade på en långsammare sysselsättningstillväxt samtidigt som arbetslösheten gradvis ökar, vilket tyder på att arbetsmarknaden kan vara på väg in i en avkylningsfas. Avmattningen har dock inte varit tillräckligt uttalad för att ge Federal Reserve en tydlig signal om att påskynda räntesänkningarna.

Denna utveckling har komplicerat förväntningarna på Feds nästa steg, eftersom beslutsfattare fortsätter att balansera tecken på försämrade arbetsmarknadsförhållanden mot inflationen som fortfarande ligger över målet.

Som ett resultat har osäkerheten ökat på marknaderna gällande tidpunkten och takten för framtida räntesänkningar, en faktor som har tyngt riskkänsliga tillgångar, inklusive kryptovalutor.

Nu riktas uppmärksamheten mot den amerikanska inflationsstatistiken som släpps på torsdag.

Kryptovalutapriser idag: Begränsade rörelser bland altcoins

De flesta större altcoins visade begränsad rörelse på onsdagen, vilket återspeglar den försiktiga marknadsbakgrunden. Medierapporter pekade också på svag likviditet bakom den dämpade prisutvecklingen.

Ethereum, världens näst största kryptovaluta, föll med 1,2 % till 2 957,16 dollar.

Samtidigt steg XRP, den tredje största kryptovalutan globalt, med 1% till 1,94 dollar.

Oljepriserna steg med mer än 2 % på onsdagen efter att USA:s president Donald Trump beordrade en fullständig blockad av alla sanktionerade oljetankfartyg som anländer till eller lämnar Venezuela, vilket eskalerade de geopolitiska spänningarna i en tid då oron över den globala efterfrågan ökar.

Brent-råoljeterminerna steg med 1,41 dollar, eller 2,4 %, till 60,33 dollar per fat klockan 10:18 GMT, medan amerikanska West Texas Intermediate-råoljeterminer steg med 1,42 dollar, eller 2,6 %, till 56,69 dollar per fat.

Oljepriserna hade stabiliserats under den föregående sessionen nära femårslägsta nivåerna, mitt i framsteg i fredssamtalen mellan Ryssland och Ukraina, eftersom en eventuell överenskommelse skulle kunna leda till en lättnad av västerländska sanktioner mot Moskva, vilket frigör ytterligare leveranser till en marknad som redan brottas med en bräcklig global efterfrågan.

På tisdagen utfärdade Trump en order som införde en blockad mot alla sanktionerade oljetankfartyg som anländer till och lämnar Venezuela, och tillade att han nu anser att landets ledning är en utländsk terroristorganisation.

Warren Patterson, oljeanalytiker på ING, sa: ”Riskerna relaterade till Ryssland är välkända och till stor del inprisade, men det finns tydliga risker kring Venezuelas oljeförsörjning.”

Trumps uttalanden kom en vecka efter att USA beslagtagit en sanktionerad oljetanker utanför Venezuelas kust.

Det är fortfarande oklart hur många fartyg som kommer att påverkas av beslutet, hur USA kommer att upprätthålla blockaden mot sanktionerade fartyg, eller om Trump kommer att sätta in den amerikanska kustbevakningen för att stoppa fartyg, vilket gjordes förra veckan. Under de senaste månaderna har USA placerat ut marinfartyg i regionen.

Medan många fartyg som transporterar venezuelansk olja är föremål för sanktioner, är andra fartyg som transporterar landets råolja, såväl som olja från Iran och Ryssland, inte sanktionerade. Tankfartyg som chartras av Chevron fortsätter att skeppa venezuelansk råolja till USA enligt en licens som tidigare beviljats av Washington.

Muyu Xu, senior oljeanalytiker på Kpler, sa: ”Venezuelas oljeproduktion står för cirka 1 % av den globala produktionen, men tillgångarna är koncentrerade till en liten grupp köpare, främst Kinas oberoende raffinaderier, så kallade teapots, USA och Kuba.”

Hon tillade att Kina är den största köparen av venezuelansk råolja och står för cirka 4 % av dess totala oljeimport.

Priserna fick också ytterligare stöd av en kraftig minskning av de amerikanska oljelagren.

Data från American Petroleum Institute, som citerades av marknadskällor på tisdagen, visade att de amerikanska råoljelagren minskade med 9,3 miljoner fat förra veckan. Om det bekräftas av data från US Energy Information Administration som kommer senare på onsdagen, skulle minskningen vara betydligt större än den minskning på 1,1 miljoner fat som förväntats av analytiker som Reuters frågat.